Västvind på Charabeach.

Idag var jag ovanligt trött, gick hem, sov en timme med Nelli (min katt) knorrade på min mage. Lagade min speicalite spagetti med köttfärssås, gjorde en asstark kopp kaffe, satte mig vid datorn där jag sitter nu, blev pigg av koffeinet och ser nu två härliga timmars plugg framför mig. Min måndag det. 


Dessa ska jag köpa när jag har cash över! (läs: aldrig)

Galet snygg från DKNY

Hola! Idag känns livet bra, trots matteprov, trötthet och allmänt... blää. Ikväll har jag match (taggad? knappt.) och nu tänkte jag pluga lite spanske för jag ska banemej behålla mitt VG. pusspuss.


Hitta dessa söta nånstans, kan man köpa ballerina till vintern? ;S

fan vad snyggt. jeans + klackar.

Abstinens! Jag har inte varit utanför dörren idag. LYCKAT! Inte heller har jag pluggat nåt, men besällt hem ikeakatalogen har jag hunnit med iallafall. Hahha. Just nu känner jag för en veckas lov. Skulle sitta fint. Aja. Nu är det heroes som gäller och godnatt guzzar.

Tha biggest mistake of mah life is: Jag tror allting varar för evigt. Jag glömmer bort att leva i nuet. Think in the presens liksom. Bang. Tillbakasmäll på det. Klantigt, oproffesionellt, onödigt. Istället för att njuta av roliga fester, mysiga fredagskvällar och underbara vänner fokuserar jag istället på hackor hos folk, försovningar, skrynkliga kläder och borttappade busskort.

Jag kommer aldrig inse att alla vänner jag har nu kommer jag omöjligt alltid kunna ha. Man kommer vara som en spelbricka i ett sällskapsspel, flytta sig när det är sex prickar på tärningen, gå tillbaka två steg när det blir treor. Det behöver inte vara negativt med det. Det är bra att göra förändringar, man måste ha förändringar. Men tänk på det. Njut av ditt liv, dina vänner och vad du gör just nu eftersom du lever i nutiden. Och the presens kommer aldrig tillbaka.

Oj, nu blev jag plötsligt en aktiv bloggare igen, men jag måste bara få visa upp dessa bilder på anorexi och vilken allvarligt sjukdom det egentligen är. Hur många unga människor finns det där ute i världen som mår dåligt och skäms över att det väger "fem kilo för mycket". Det är ingenting. När ni sett dessa bilder kanske det inte var så farligt med den är twixen ni åt igår? För säkert 99% av de som har dåligt samvete över att "väga för mycket" är inte fysiskt övervikiga utan "psykiskt överviktiga". Jag vill kalla det en "psykisk ohälsa" för att det är sammhället som fått dessa människor att tänka så. Nästan alla har väl någon gång tänkt så? Och vart ska man isånnafall börja? Skylla på Fredrik Reinfeldt att det är hans fel att människor känner så för att han bestämmer över Sverige?? Knappast. Sammhället är sammhället och det kommer ta väldigt lång tid att förändra.
Men dessa bilder kanske kan få er att åtminstonde fundera?

http://www.youtube.com/watch?v=VS2mfWDryPE

Är detta skönhet?

Söndag. Deppigaste av veckans sju dagar. I helgen har det hänt en hel del. I mina mått mätt iallafall. Igår morse spelade vi match vi förlorade med 7-0 med. Sen träffade jag Viola och co och på kvällen käkade jag indiskt med Daniella och Linnea. Vi blev äckligt mätta men ändå var vi tvugna att smälla i oss efterrätt. Där satt vi på nåt fik på kungsgatan i hundra år för att komma på vad vi skulle göra med våra liv. Tillslut kom vi fram till att vi skulle hem till mig och bada så klockan ett satt jag och Linnea i mitt badkar, blåste skum och drack  avslagen cola i ett äckligt och snart rätt kallt vatten. Sen sov (sov?) vi skavfötters i min 90 säng tillsammans med min katt till ljudet av droppande regn. (Där fick jag till det lite poetiskt också)

Idag hjälpte jag teresa att baka 147 scones (ha! jag kom ihåg antalet :D) så nu är min mage mer eller mindre en stor degklump och imorgon börjar temaveckahelvetet (varför inte bara ge oss ledigt?) Nu ska jag nog göra något åt mina katastrofnaglar. So long.

Jises vad snabbt det går. Och idag var första dagen av rosa bandet-månaden. Så vad passade inte bättre än en brun tutte muffin? Och ett ROSA BAND fick man också ;)


Finns på kafet vid skolan. hehe